1870  byggdes Hästholmens gästgivaregård med flygelbyggnad av Johan och Karolina Jönsson, ett produktivt par som fick 12 barn, vilka alla tog sig efternamnet Tollander.

Hästholmens f.d. Gästgivaregård 1983 (Ödeshögs Bibliotek):             Ödeshögs biblioteks hembygdshistoria

(En suverän hembygdssida vars like jag ännu inte hittat någon annanstans! )

Handelsman Johanna tvingas överlåta sin handelsbod i Ödeshög till köpman Landberg från Lysekil. Dennes husmamsell Rika gifter sig med kyrkvaktmästare Blom och kallas därefter aldrig för någonting annat än Rika Blom.

JÖNKÖPINGSBÅTARNA: OSCAR fortsätter i egen regi att trafikera Jönköping - Stockholm och ersätts i samseglingen på traden av f.d. ångbåten WESTERGÖTHLAND, som omdöpts till PHOENIX och börjar trafikera Jönköping - Stockholm via Hästholmen tillsammans med ESAIAS TEGNÉR och PER BRAHE. Alla fyra båtarna anlöper Hästholmen. 

PHOENIX i hamnkanalen i Jönköping 

ÖRN fortsätter som tidigare att trafikera Motala - Jönköping två dagar i veckan med återfärd följande dag, samt en dag t o r -resa Motala - Askersund. 

På huvudlinjen mellan Göteborg och Stockholm stävar ångarna KARLSTAD och MOTALA STRÖM totalt c:a 1 gång i veckan i vardera riktningen.

1871. Hästholmens hamnbolag får erbjudande om  aktietecknande i Hjo-Stentorps järnväg, men trots att dess representant, en herr Sjöstedt, reser över till Hästholmen nappar man inte på kroken.

Kanalångarna Stockholm - Göteborg har nu blivit fyra stycken, och trafikerar kanalen tre gånger i veckan i vardera riktningen. Det är WADSTENA (kapten C R Samsioe), CARLSTAD (katen G E Blixt), BALTZAR V. PLATEN (kapten E B Thorsell) och MOTALASTRÖM (kapten J W Langborg).

När Hallsberg–Motala–Mjölby Järnväg projekteras hörs det röster för att järnvägen ska dras från Motala över Vadstena till Skänninge och Mjölby.

Lokala affärsintressen stävjar dock detta, men när väl järnvägen får koncession 1871 får vadstenaborna kalla fötter och vill nu söka anslutning till den järnväg som annars kommer att gå dem förbi.

1872 på våren säljs OSCAR till Mälaren och omdöps till ARBOGA. Att konkurrera med jönköpingsbolagets tre ångare var uppenbarligen en ävermäktig uppgift.

1873 kommer man överens med Kungliga Telegrafverket om inrättande av en 3:e klass telegrafstation i Hästholmen. Johanna var återigen den som hållit i trådarna, och upplåter en byggnad (Västergårdsvägen 2, ett på den tiden vitt reveterat trähus) mot hyra till hamnbolaget. Mamsell Amanda Peterson blir telegrafstationens föreståndarinna.

2 maj får man koncession för byggande av en smalspårsjärnväg Vadstena - Fågelsta.

Detta år nås Mjölby både av stambanan från Linköping och järnvägen från Hallsberg över Motala, den som stimulerat till bygget av järnvägen mellan Fågelsta och Vadstena.

 

1874 säljer handelsman Johanna Gatugården i Ödeshög till sin dotter Jeanna, och slipper därmed flytta ifrån gården.

Så småningom går Wadstenas stadsfullmäktige in och agerar ekonomiskt och politiskt för byggande av en smalspårsbana mellan Fågelsta och Vadstena, och i oktober 1874 stod denna färdig. Man hade låtit bygga ett litet tanklok i England ("Wadstena") och ett hos Nydkvist och Holm i Trollhättan ("Gustaf Wasa"), 3 personvagnar och 18 godsvagnar.

Wadstenas första järnvägsstation

När järnvägarna börjar utbreda sig i landskapet tvinar diligenslinjerna bort.

Postdiligensen mellan Katrineholm och Jönköping anlitas under året endast av 11 personer från Ödeshög. Man kan nog på goda grunder anta att vid denna tid var det framförallt ångbåtarna som var de största konkurrenterna när det gäller resande. Dessutom hade ju nu järnvägarna på allvar nått, om inte västra Östergötland, så åtminstone Mjölby, och byggnationen fortsatte med full fart söderut mot Nässjö.

Vid nyåret till 1875 läggs därför postdiligensen ned, efter 13 års tjänst.

1875 på hösten sätter Hjo-Stenstorps Jernväg in ångbåten HJO på linjen Hjo-Hästholmen-Grenna-Visingsö-Jönköping. Ursprungligen var fartyget en gammal kanalbåt vid namn GÖTHEBORG.

Gustaf Wasa levereras till WFJ. Den nya järnvägen var en »lilleputtbana», åt vilken folket i orten till en början hade roligt, ty man hade ingen erfarenhet av smalspåriga järnvägar. Tågen stannade var som helst för av- och påstigning, och man kunde få extratåg för endast 5 kr. Men för Vadstena blev banan under några år allt annat än ett glädjeämne, då den tyngde så i stadskassan, att skatterna var bland de högsta i riket.

Det tidiga 1870-talet var överhuvudtaget en bekymmersam tid. Missväxt och nödår följdes av engelska sjukan och en tredje koleraepidemi som svepte in över Östergötland. Ovanpå allt detta följde en serie bankkrascher i svallvågorna efter tysk-franska kriget 1870 - 1871.

Detta leder till den andra stora emigrantvågen från Skandinavien till Amerika. Mellan 1865 och 1873 har 80.000 människor emigrerat från Sverige, betydligt mer än ”Karl-Oskar-och-Kristina”-utvandringen på 1850-talet med sina 15.000 utvandrare.

Här ses Gustaf Wasa med vagnar från den första leveransen. Bilden kommer från ett gammalt kolorerat fotografi, betänkligt bleknat av tidens tand... 

1876 byggs en ny kanalbåt för trafiken Jönköping – Stockholm; PRIMUS .

Leveransfoto av PRIMUS 

PRIMUS, PHOENIX, PER BRAHE och ESAIAS TEGNÉR är nu jönköpingsbolagets kanalångare mellan Jönköping och Stockholm. Fortfarande, tillsammans med ÖRN, således 12 anlöp av Hästholmen per vecka. Till detta kommer ångfartyget HJO med sina dagliga turer från och till staden med samma namn.

1879: Telegrafstationen visar sig inte vara någon ekonomisk succé. I syfte att förbättra ekonomin föreslår direktionens nye ordförande S Gust Larsson för Telegrafverket att posten och telegrafens båda föreståndarinnor skulle kunna ersättas av en enda. Telegrafens föreståndarinna, mamsell Amanda Peterson som är en duktig person och skött telegrafen alltsedan starten år 1873, har förklarat sig villig att sköta båda sysslorna, och Postverket med sina många tjänsteställen kan säkert hitta ny plats till sin "för sin välvilja, påpasslighet och ordentlighet kända mamsell Tilander".

Så blev det dock ej.